Kapitel 3: Jakob
Jakob slår fumligt numret till Sonia och väntar otåligt mellan tonerna.
- - Du har kommit till ”Anderssons blommor” vad kan jag hjälpa dig med? svara en mjuk manlig röst.
- - Öhh, jag måste ha ringt fel, ursäkta!
- - Ingen fara, du känner inte för att beställa en riktigt fin bukett blommor till någon du verkligen tycker förtjänar det, när du ändå är här? Just nu har vi extrapris på…
- - Nä tack, avbryter Jakob och lägger på.
Han måste ha skrivit fel nummer när han fumlade men knapparna. Han slår numret igen extra noggrant.
- - Du har kommit till ”Anderssons blommor” vad kan jag hjälpa dig med? svarar samma röst.
- - Men jag är säker på att detta är Sonias numer! Utropar Jakob förbannat.
- - Sonia…? Säjer mannen från ”Anderssons blommor” förvirrat.
- - Äh, strunta i det.
- - Du känner inte för…
- - Nej! Säjer Jakob och slänger på luren.
Han blir sittande på stolen i hallen. Då känner han en underlig lukt från köket. Nu kommer han ihåg maten som står på spisen och springer in i köket.
Spisen står i lågor. Det brinner, hela köket brinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar